Hej!
Idag har jag observerat mitt naturområdet lite extra noga. Jag har tittat mycket på tidigare växter för att kunna jämföra och se skillnaderna som har skett under dessa fem veckor, vilket är mycket större förändringar än vad jag trodde att det skulle vara. Det har varit väldigt intressant att besöka naturrutan, då jag tycker att jag har lärt mig mycket och utökat min kunskap och mitt intresse för naturen. Det har varit intressant att se hur fort naturen förändras och att få följa växternas utveckling. Det har även varit intressant att hitta nya växter och att jag nu har ett namn för fler växter som jag tidigare bara haft en bild för. Idag var det väldigt blåsigt när jag var där, vilket gjorde att jag inte kunde se så många djur samt höra fåglarna ordentligt. Däremot så hörde jag fågelsången som jag även hörde vid förra besöket, men som jag ännu inte kunnat identifiera.
 |
| Dagens översiktsbild. |
 |
Här är det första översiktsfotot som jag tog, det är ganska
stor skillnad om man jämför med dagens som är ovan…
Mycket grönare, det syns speciellt på träden.
|
 |
Så här såg vitsipporna ut under första
besöket, 8maj, väldigt mycket och
fina utslagna blommor. Idag när
jag var vid området var vitsipporna
helt utslagna. |
 |
Sedan sist besök hade det varit en traktor
på besök och kört på ängen. |
 |
Häckvickern som blommade så fint sist besök, hade
idag börjat torka, troligtvis kommer det snart nya
blommor, då växtperioden för denna
blomma är jun-aug. |
 |
| Stora fina Träjoner. |
 |
| Ekens blad har börjat att växa. |
 |
| Lönnens blad har växt i storlek. |
 |
| Även Almens… |
Hasseln är den växt som jag tycker har varit mest intressant att följa. Detta för att jag har sett störst förändringar för denna växt, då den har sett ut på olika vis efter varje besök!
 |
| Från första besöket, 8 maj. |
 |
Från första besöket, 8 maj,
små knoppar. |
 |
Andra besöket, 13 maj, denna gången
hade knopparna börjat slå ut. |
 |
Tredje besöket, 17 maj, knopparna har
slagit ut och blivit blad. |
 |
Fjärde besöket, 22 maj, Hasseln har växt
mycket på höjden. |
 |
| Sista besöket, 1 juni. |
 |
Två små Sädesärlor flög runt vid mig idag,
fick dock bara med den ena på bild. |
 |
En Skogsmyra kröp runt bland
Häckvickern. |
 |
Hittade en Harkranka som flög runt bland
gräset. När den vilade en stund i mossan
skyndade jag mig att fotografera! |
Sommarblomstret har både växt och ökat i mängd, fann växten på flera ställen i min naturruta idag.
 |
Sommargyllen har växt till sig både i storlek och i
mängd under dessa veckor. Den hade inte
slagit ut under mitt första besök, men sedan dess
har den utökats väldigt mycket och nu när jag
besökte området idag fanns det väldigt mycket
av Sommargyllen.
|
Jag anser att en naturruta är en väldigt bra aktivitet som
man kan göra i en barngrupp. Redan i tidig ålder kan man få eleverna att lära sig
mer om naturen och samtidigt kan man väcka ett intresse hos dem som
förhoppningsvis kan leda till ett fortsatt lärande. Men innan man går ut med
sin barngrupp är det viktigt att man har tänkt ut var området som man ska observera är, ha en klar bild för vad man ska göra. Det är även viktigt
att tänka på hur eleverna ska få
kunskapen, när aktiviteten ska ske
och hur ofta besöken ska vara, sista delen är varför aktiviteten ska ske och vilken kunskap den ger. (Brügge,
Glantz & Sandell, 2011).
När jag tänker utifrån de didaktiska frågorna,
var, vad, hur, när och varför skulle min
planering för att besöka en naturruta med en elevgrupp se ut så här:
-
Var:
I närheten av skolan, eftersom att det underlättar om området ligger i närheten
av skolan eftersom att man ska besöka området under ett flertal gånger.
-
Vad:
Observera och lära sig om naturen, dess arter samt växtlighet. För att
underlätta för eleverna kan man ge dem en lista på olika växter som de ska
studera under de olika besöken.
-
Hur:
Studera och observera naturen, se utvecklingen i naturen genom att använda sig
av IKT i form av bild, film samt dokumentation.
-
När:
Dels kontinuerligt under en sammanhängande period, men även med mer mellanrum
för att kunna se skillnader mellan vår, höst, sommar och vinter.
-
Varför:
Utveckla elevernas kunskaper om olika djur- och växtarter, vilka växter som
lever under olika årstider, växternas utvecklingen, vilka växter och djur som
trivs var, till exempel vid vatten, barr- eller lövskog. Öka elevernas intresse
och utveckla elevernas kunskap om naturen.
När jag börjar arbeta skulle jag gärna vilja testa att ta
med en elevgrupp ut i skogen och observera ett område. Innan vi startade denna
kurs kunde jag endast de vanligaste växterna och eftersom att jag tidigare inte
undersökt skogen så noggrant har jag inte sett skogen som intressant för mig.
Men efter dessa veckor har min uppfattning förändrats och jag har lärt mig en
hel del om både natur och växter. Men detta vill jag komma fram till att om man
låter eleverna utforska naturen redan i tidig ålder kommer deras intresse för
naturen förhoppningsvis att bli större. Brügge, Glantz & Sandell (2011)
menar att utomhuspedagogik är positivt för människan, både när det gäller
stress, motorik, hälsa och lärande. Då utomhuspedagogik är en viktig del för
människans hälsa anser jag att det är viktigt att speciellt
fritishemspersonalen tar med eleverna ut i naturen. På ett fritidshem kan man kontinuerligt
besöka skogen, man kan till exempel leka olika sorter av samarbetslekar som
leder till nya kunskaper. Varför jag anser att fritidshemmet har en viktig roll
i detta är för att fritidshemmet har en friare struktur och kan därför själva lägga
upp hur dagarna ska se ut, vilket jag anser borde utnyttjas mer. Enligt
forskning kommer vi endast ihåg 10 % av det vi läser medan 80 % av det som vi
upplever (Lättman-Masch & Wejdmark, 2007). Av detta förstår man hur viktigt
det är för barn att inte endast lära sig genom böcker, utan att de även behöver
få utföra saker praktiskt. Genom att besöka ett naturområde får eleverna lära
sig genom att få titta på växter och djur i verkligheten och sedan koppla dem
till litteraturen, istället för att endast få läsa och se dem i en bok.
Brügge, Glantz & Sandell (2011) skriver att vi antingen
har positiva eller negativa minnen för hur vi upplever natur och friluftsliv.
Dessa minnen kan bero på många punkter, det kan vara på grund av vädret, om man
varit hungrig eller trött under aktiviteten, klädval osv. Jag anser att det är
viktigt att försöka få eleverna att förknippa naturen som något positivt.
Vilket underlättar om man innan aktiviteten är väl strukturerad, till exempel
genom att ha packat ordentligt med matsäck, meddelat föräldrar i tid så att
eleverna får med ”kläder efter väder” och att lärarna har med den utrustning
som behövs så att det inte behöver göras några avbrott för att hämta.
I Lgr11 står det följande som jag anser passar ihop med en aktivitet som en naturruta:
-
”Skapande arbete och lek är väsentliga delar i
det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse
för att eleverna ska tillägna sig kunskaper.” (Läroplanen, 2011, s. 9).
-
”Skolan ska ansvara för att varje elev efter
genomgången grundskola … har fått kunskaper om förutsättningarna för en god
miljö och en hållbar utveckling.” (Läroplanen, 2011, s.14).
-
Det centrala innehållet för biologin i årkurs
1-3 är bland annat att eleverna ska kunna ”Årstidsväxlingar i naturen och hur
man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till
olika årstider.” (Läroplanen, 2011, s.112)
-
”Djur och växter i närmiljön … samt namn på
några vanligt förekommande arter.” (Läroplanen, 2011, s.112).
Eftersom att de två sista utdragen är något som eleverna
behöver kunna i åk 1-3, kan man underlätta för eleverna, genom att under
fritidstiden låta eleverna få utforska och observera naturen på närmare håll
samt under flera tillfällen. Deras kunskap kommer då att utökas och
förhoppningsvis kommer de att lära sig mer på djupet och skapa en kunskap som
bevaras längre.
